Maintenance of simplicity

I veckan kom äntligen informationen som kliniksköterskan lovat skicka. Jag gissar att det betyder att operationen är godkänd av försäkringsbolaget. Jag väljer att tro det, för jag behöver min energi till annat än att gräva efter det som borde vara självklart.

Provtagning inför operation

Den 2 december, ska jag till sjukhuset och lämna prover.

• Blodgruppering,
• Förenlighetsprövning (som jag gissar också har med vilken typ av blod jag kan ta emot)
• Blodstatus och
• Allmän kemi (Natrium, kalium och lite annat av mer obegriplig sort)

är de tester som ska göras.

MRSA

MRSA-frågorna är en blankett full av syftningsfel som gjorde att det tog några genomläsningar innan jag förstod vad de faktiskt menar. Så här tror jag de menar: Om

• jag känner någon som har en MRSA-infektion,
• eller om jag sökt vård eller vårdats på sjukhus utomlands de senaste 6 månaderna,
• eller om jag har vårdats på sjukhus i Sverige de senaste 6 månaderna

så vill de veta om jag har psoriasis, eksem, stomi, kateter eller annan slang insatt i kroppen eller om jag för tillfället har något sår på kroppen, för då måste de ta en odling för att utesluta att jag bär på MRSA-bakterier.

Tack och lov kan jag svara NEJ på allt det där, oavsett hur man lyckas vända och vrida på de märkligt uppsatta frågorna.

Och information....

Dagen innan operationen ska jag ringa mellan 13 och 15 för att få reda på vilken tid jag ska opereras.

När det gäller mediciner får jag inte äta värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra senare än 14 dagar före operationen. Blodförtunnande och/eller antiinflammatoriska läkemedel ska diskuteras med min läkare. Övriga mediciner ska jag äta som vanligt om inte Min läkare ordinerat annat. Som om Min läkare ordinerat någonting eller brytt sig det minsta om att berätta någonting för mig. Hur är det med Arcoxia? Vad är det i dem? Får jag ta dem eller inte?

Jag har också fått en broschyr som heter "Höftledsprotes - En vägledning för dig som ska opereras med konstgjord höftled". I denna skrift kan man läsa följande:

• Det heter arthros (inte artros).
• I allmänhet får man tala med en sjukgymnast före operationen, som ska ge råd och berätta om träningsprogrammet (Var är du?)
• Vanligen blir man inlagd på sjukhuset minst en dag innan operationen. Då får man tala med narkosläkaren. Man får antingen full narkos eller ryggbedövning vilket är vanligast. (Okej. Bedövningen är en sak jag frågat kliniksköterskan om - hon svarade då att de helst inte vill ge narkos. Men när ska jag få prata med narkosläkaren? 5 minuter före operationen om jag fortfarande är vid mina sinnens fulla bruk då? Eller är det han/hon som svarar när jag ringer dagen innan för att få min operationstid? Kan jag då fråga varför inte jag kan få narkos när de som fettsuger hakan i TV-serien "Plastikkirurgerna" får det?)
• Man får en kanyl i armen för att kunna ges vätska. Antibiotika ges alltid.
• Man kan behöva ta emot blod under operationen.
• Efter operationen ska man ligga på rygg med en kudde mellan benen. ( (!) Hur länge ska detta tillstånd råda?)
• Därefter följer en lång rad förhållningsregler och beskrivningar över saker man inte får göra, och hur man ska föra sig. (Det verkar faktiskt... svårt. Hur ska man våga åka bil när det tar dem en halv sida att beskriva hur man ska göra för att ta sig in i bilen, och de dessutom gör det för en som opererat höger ben, och jag kommer att operera vänster?)
• I 3 månader, eller längre, ska man gå med två kryckor. Därefter kan man använda endast en krycka. (Detta chockar mig mest. Kan det verkligen stämma att det tar hela 3 månader innan man kan lägga ifrån sig kryckorna?)

I god tid innan operationen ska jag kontakta vårdcentralen för att få låna följande hjälpmedel:

• Kryckor (Nehej, för jag har faktiskt köpt egna, svarta, med anatomiskt handtag!)
• Stolförhöjningsdyna
• Toalettstolsförhöjning (så bekvämt!)
• griptång
• strumppåtagare
• 8 klossar (för att höja säng och fåtölj) (Tur att jag inte har någon vettig fåtölj eftersom min säng har 5 ben.)

Jag uppmanas att själv köpa långt skohorn och elastiska skosnören.

Tja jag vet inte.... Den uppmärksamme läsaren märker nog att jag är lättretlig just nu. Irritationen växer verkligen över allt snurrigt och märkligt som händer inför min operation. Frågan "hur svårt kan det va" pockar på sitt svar.

Men en sak gjorde mig glad. Sjukhuset har besökstid 13-19 varje dag. Jag hoppas på sällskap av dem som står mig närmast.