tisdag 1 december 2009

Don't bend don't bleed don't beg don't scream don't whine don't fight don't tell me

3 dagar innan operationen

Idag fick jag hem hjälpmedlen från vårdcentralen.

Två sittkuddar av olika höjd och en toastolsförhöjning som känns bra. Kryckor har jag ju köpt egna med lyxigt bekväma handtag, men jag lånade ett par vanliga också eftersom jag kom på att det inte är så bra att ha höger- eller vänsterkrycka om man väljer att ha bara en krycka med sig - då kan man ju inte byta hand om man tillfälligt behöver använda högerhanden till något annat.

Sen fick jag en griptång att plocka upp saker från golvet med. Den kommer jag säkert att ha användning för, men den klickar vilket gör att jag hatar den. Jag förstår inte hur jag kan reta mig på något så banalt, men dålig ingenjörskonst är inte rolig, särskilt när man är på ett så rasande ledsamt humör som jag är just nu.

Och så fick jag en strumppåtagare som jag lovar att aldrig någonsin ens ta ur sin förpackning. Jag går hellre barfota eller använder den klickande griptången. Och en hög pall att sitta på i duschen, som jag ska försöka lämna tillbaka på en gång. Om jag duschar nu stående på ett ben, då kan jag också duscha sen, stående på ett ben.

Jag borde inte skriva idag när jag är så ledsen och irriterad, men så här är det. Inför en höftledsoperation.

Och narkosläkaren har inte ringt.

5 kommentarer:

  1. Hej!
    Har för 5 veckor sedan bytt ut vänster höftled (ocementerat). Vill bara säga att själva operationen gick så bra. Ett suveränt omhändertagande, Du ska inte oroa Dej för detta. Med en del "lull-lull" via droppen så fungerade det väldigt bra med bara bedövning av nedre delen av kroppen. Det svåra för otåliga mej är att jag inte tycker det går tillräckligt snabbt att bli "återställd". Jag jobbar redan ca 75% (kontor), men väntar på att lite kvarstående smärta i lårben/operationsdel ska ge med sig. Och strumppådragaren hade jag inga problem med att acceptera, den är en bra kompis. Så redan nu fungerar det mesta riktigt bra.
    mvh Arne F

    SvaraRadera
  2. Menar du att du var vid medvetande under operationen, och märkte vad som hände? Hörde du ljud?

    SvaraRadera
  3. Lycka till du med
    /Anna

    SvaraRadera
  4. Vad gäller strumppådragaren så har min sambo redan agerat sån i månader=)Det blir ingen narkos för mig heller, ganska nervöst faktiskt!
    /Anna

    SvaraRadera
  5. Jag kanske ska förklara bakgrunden till min starka aversion mot strumppåtagaren. Den grundar sig i det jag kände när jag såg en snart 90-årig anhörig fumla med en sådan efter sin höftledsoperation. Ett hjälpmedel som är så illa anpassat efter sin främsta målgrupp kan man inte annat än tycka illa om. Halkig plast och snören är ingen bra lösning.

    SvaraRadera