fredag 22 januari 2010

Put on your red shoes and dance the blues

7 veckor efter operationen

Nu kan jag, visserligen med mycken möda men ändock, få på mig strumpor utan att använda något hjälpmedel! Och jag kan få på mig ett par skor med vanliga skosnören!

4 kommentarer:

  1. Märker när jag läser din och Annas blogg ganska tydligt skillnaden i rehab-processen mellan er och mig. Måste bero på skillnaden på kulan. Jag belastade ju alltså inte alls benet på 6 veckor-och efter det ytterst lite i 2 veckor till. Man skulle ju tycka att det borde vara riktigt jobbigt för mig att "komma igång" med allt efter ingen belastning i 8 veckor. Men benet fungerade toppen ända från att jag fick släppa kryckorna (jag har aldrig haft någon period som jag haft tillåtelse att gå med 1 krycka eller utan) muskulaturen är borta iof, men jag kunde gå flera km direkt jag släppte kryckorna. Och jag kan stå på det op benet (ett ben då),och rörligheten e imponerande. Får benet upp under hakan (eller mot bröstet), och kan böja mig ner till marken utan problem. Igentligen ingen skillnad från när jag var helt frisk. Jag läser om hur ni fått kämpa med sak efter sak redan från bara någon vecka efter operationen. I början var jag så avundjuk på er, allt var ju så knepigt när man inte fick belasta något och inte släppa kryckorna för minsta lilla sekund. Men av någon anledning så upplever jag inte det jobbigt eller komplicerat nu när jag är inne på min 3je dag utan kryckor och får göra allt. Okej, höften värker till och från. Å vid värk så blir ju gången haltig, men när värken är frånvarande så går jag "helt normalt". Det ända jag skulle vara försiktig med var "grodhopp"..trodde ortopeden skämtat, men idag insåg jag vad han menat. Städade köket, skulle torka av skåpen längst ner, går ner på huk...och..kommer inte upp igen! Blev tvungen sätta mig ner på rumpan och den vägen ta mig upp. Om det sedan bara är musklerna som inte orkade eller om det är att det bara inte är en sak som kommer gå att göra..det vet jag inte.

    Ska bli intressant att se när ni kommer till v. 9 var ni är i rehabiliteringen. Hur den nya kulan fungerar då. Bara att kämpa på flickor! Om 1 år har vi alla glömt den här otrevliga tiden och njuter av vår nya höft som fungerar perfekt! Å ingen värk...å höga klackar ;)

    SvaraRadera
  2. Hej Johanna!
    Precis. När du skrev att du släppte kryckorna och gick utan dem hem från sjukhuset efter kontrollen, så trodde jag nästan att det var bildligt talat. Men jag förstår ju att det faktiskt var så! Så härligt!! Och sen har jag funderat på hur mycket sjukgymnastiken egentligen snabbar på läkprocessen, och hur mycket man läker ändå. När jag var så där dålig över jul, så rörde jag mig ju nästan ingenting. Och sen när jag gjorde mina sjukgymnastikövningar, så hade det hänt jättemycket. Så kroppen kanske har sin takt, och det enda vi egentligen har att göra är att vänta. På att få ta på stövlarna med klack! =)

    SvaraRadera
  3. Ja man får ju fundera... Jag har varit till sjukgymnasten 1 gång. Det var efter 6-7 veckor och fick övningar jag skulle göra hemma. Lyfta benet uppåt, åt sidan och bakåt samt knipa med baken. Men mer än så har jag inte gjort innan jag fick göra allt. Simma gjorde jag efter 6 veckor, men det är först nu jag på allvar satt igång med det oxå.
    Och trots det så fungerar benet, så man kan ju fråga sig om träningen verkligen gör så mkt eller om det är som du säger att kroppen oavsett läker i samma takt. Det som säkert är viktigt är att kulan rörs, så den inte blir stel och "växer fast". Men det där med musklerna har jag funerat på..
    Bara på 1 vecka (inte ens det) så har jag fått tillbaka ganska mkt muskler, bara genom att simma, gå och sen har jag nu oxå börjat styrketräna benet.
    Jag kan varmt rekommendera "stretch-band". Jag har bundit fast ett under soffan och sitter och tränar musklerna framför tvn :) Beroende på åt vilket håll man drar benet så spänns olika muskler. Det har verkligen varit effektivt.

    Igår var det fem före att jag ramlade! Var ut och gick, och hade en sån fart på, och mitt iallt så slant jag till. Vägarna är så dåligt underhållna här.. Som tur så sträckte jag bara höften, men lyckades hålla balansen. Men idag har jag ont! Dom där snabba knyckiga rörelserna känns inte riktigt roliga ännu..så innebandyn får vänta ett tag ;) Däremot ska jag börja på gymmet om ett par veckor-spinning och aerobic samt styrketräning :) Fram tills dess e det simhallen!
    Nu iväg till sjukhuset för blodprover.. Ha en bra dag! Kram

    SvaraRadera
  4. Det är lätt att bli övermodig med träningen också. Jag har haft ont överallt i helgen och därför låtit bli att träna. Nu känns det bättre. Men klackskor-det får vänta ett par dar till =)

    SvaraRadera