Dagen innan på sjukgymnastiken, kände jag att jag plötsligt blivit mycket starkare. Jag tog tyngre vikter och kunde göra fler repetitioner. Det var verkligen en markant skillnad. Och då testade jag att gå koncentrerat, och då gick det bra, men det gör det ju alltid när man precis tränar och musklerna är upp-pumpade. Och när jag kom hem var jag trött och haltade som vanligt. Men så dagen efter så bara gick jag!
Jag känner tydligt att det är de vid operationen skadade musklerna på lårets utsida som får jobba hårt när jag går, så det är de som nu alltså har läkt och klarar att hålla min gång rak. Det är så härligt!!
Som 43-åring fick jag diagnosen höftledsartros, och jag blev därefter erbjuden att göra en höftledsoperation. Jag sökte information om ingreppet på nätet, men hittade förvånande lite. Särskilt saknade jag berättelser från andra som genomgått samma sak. Jag bestämde mig då för att berätta min historia.
Den första operationen var mycket lyckosam. Protesen fungerade utmärkt och inget fanns att berätta så jag skrev inte så ofta. 3,5 år efter den första operationen började dock den andra höften göra sig hörd, så då började jag blogga igen. Min högra höftled byttes i oktober 2013. Denna gång blev resultatet helt misslyckat, och jag har därefter fört en kamp för att få operationen erkänd som vårdskada. För min egen del finns inget att vinna på det, men jag önskar att vården tog lärdom så att inte samma elände drabbar andra.
Hipp, hipp hurra! Hände något särskilt i kroppen eller i tänket som åstadkom det?
SvaraRaderaDagen innan på sjukgymnastiken, kände jag att jag plötsligt blivit mycket starkare. Jag tog tyngre vikter och kunde göra fler repetitioner. Det var verkligen en markant skillnad. Och då testade jag att gå koncentrerat, och då gick det bra, men det gör det ju alltid när man precis tränar och musklerna är upp-pumpade. Och när jag kom hem var jag trött och haltade som vanligt. Men så dagen efter så bara gick jag!
SvaraRaderaJag känner tydligt att det är de vid operationen skadade musklerna på lårets utsida som får jobba hårt när jag går, så det är de som nu alltså har läkt och klarar att hålla min gång rak. Det är så härligt!!
Vilken känsla det måste vara - hurra, hurra för dig! Fungerar detta fantastiska både inomhus och utomhus? /monika
SvaraRaderamen vad himla härligt - grattis!! /hanna
SvaraRaderaTack tack! =)
SvaraRaderaGåendet är för mig en balansakt, så det är klart att det är lättare inomhus. Men igår ställde jag undan kryckan och har gått även utomhus utan den.
Jag har hört om andra som avskytt sina kryckor, men så har jag aldrig känt. Men visst är det härligt att slippa dem helt nu!