3 månader efter operationen
Nu har det snart gått 3 månader sedan operationen. Det känns konstigt. Jag tycker det var helt nyligen, och jag kan inte heller riktigt få in att jag nu går från status "nyopererad" till något annat - vad nu detta andra är.
För inte är jag återställd ännu. På ett sätt är jag ju bättre nu än innan operationen - jag har ju mycket mindre ont. Men jag är mer handikappad nu än innan. Hältan är värre och rörligheten sämre. Höftledsoperationen var ingen mirakelkur.
Jag har inte brytt mig mycket om 90-graders-restriktioner och annat, utan mer använt benet så som jag tyckt det har fungerat, eller oftare: inte fungerat. Sitter med benen i kors gör jag ofta, och det känns skönt och bekvämt, fast jag vet att det inte är en bra ställning för någon vare sig man är frisk eller har artros eller opererad höftled. Men kanske vågar jag nu utmana leden ännu lite mer. Läste att någon annan suttit i skräddarställning. Det skulle aldrig ha fallit mig in att försöka, kanske för att min artroshöft inte tillåtit det på flera år. Men kanske är det dags att pröva! Kan ju vara bra att kunna ibland!
På fredag tar sjukskrivningen slut, vilket innebär att det är slut med mina av försäkringskassan sponsrade taxiresor. Jag bara hoppas, hoppas, hoppas att väglaget blir bättre tills dess. Annars riskerar jag att få jobba mycket hemifrån.
Jag har följt det intensiva kommenterandet på Annas blogg Surbenet! Och kan inte låta bli att rubriksätta detta inlägg inspirerat utifrån det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vad trist för dig att du känner dig så nedstämd! Hoppas, hoppas att det vänder snart. För mig är det såklart också en fajt hela tiden men jag stålsätter mig för att inte glömma att man räknar ett år till det slutgiltiga resultatet. För mig är det ett sånt oerhört lyft att tex kunna åka och handla. Jag har ju inte gjort sånt under ett halvår innan operationen. Jag räknar inte med att bli, i kroppen, som för 5-10 år sedan men att slippa smärtan är värt så mycket mer.
SvaraRadera