fredag 12 mars 2010

Please be kind to me

3 månader och 1 vecka efter operationen

Nu har jag jobbat heltid och rest kommunalt till jobbet i en vecka. Sammanlagt blir det då 4 km promenad per dag på de fyra sträckor jag då måste gå.

Jag har fått mer och mer ont i höften. Det känns som artrosen. Strålande ut från höftleden.

Nu är det helg och jag kan sköta om min höft lite. Men jag vet inte vad den vill. Vill den ha riktad sjukgymnastik? Eller bara vila?

7 kommentarer:

  1. Hej du! Jag pratade med en sjukgymnast på sjukhuset där jag opererades idag om just om smärtan i ljumsken och höftböjare, ländrygg var av det elaka slaget men nej, se nedan. Jag börjar med stretchningsförslag som jag fick - jag kanske slår in öppna dörrar men i alla fall.

    1. Stretcha höftböjaren - ta ett långt steg framåt och böj i knät med det friska benet så att du sträcker ut ljumsken i det opererade benet.
    2. Dra upp foten på det opererade benet bakåt mot rumpan - stretchar framsida lår och även muskel mot ljumsken.
    3. Sätt upp foten på det op benet på en pall eller liknande och böj med rak rygg framåt - gör det ont - som det gjorde på mig - så böj lite i knät. Stretchar rumpan.
    4. Lägg dig på bordet med rumpan så nära kanten du kan, låt det op benet hänga över kanten med sin egen tyngd, dra det andra benet mot dig - böj i knät. Stretchar ljumsken.

    Om det gör ont när du går - vila - smärtan skall inte vara farlig men du behöver nog vila och sedan ta nya tag - efter hand sa sjukgymnasten att det blir bättre och bättre. Full resultat skulle inte visa sig förrän om ett år(!). Nu behöver jag inte vara så noga med 90 gradersvinkeln. Fick dock inte sitta på huk och liknande, du förstår vad jag menar tror jag. Hon ville också att jag skulle ta till en krycka ett tag till om jag haltade för mycket när jag gick - faran var att jag skulle lägga mig till med en felaktig gång om jag gick utan krycka. /monika

    SvaraRadera
  2. Relaterat till mig vill din höft definitivt ha vila.Hoppas att din helg ger dig en bättre höft i vilket fall.
    Det är ju det där med att lyssna på sin kropp, hur svårt är inte det!

    SvaraRadera
  3. jag skulle vilat den lite! hur gjorde du och hur känns det nu?

    igår var jag ute o svirrade igen och helt plötsligt låg jag chockade på dansgolvet, ajajaj! idag har jag en rejäl bula i huvudet och ont i kindbenet men höften verkar ha klarat sig, usch vad läskigt och jag vågar inte berätta för min föräldrar för då kmr jag inte få gå utanför dörren :)/hanna

    SvaraRadera
  4. Tur du har ett huvud att använda som stötdämpare Hanna! =)

    Jag vilade på lördagen, men idag tog jag en promenad. Det kändes inte bättre utan helt oförändrat, ont. Jag vet inte om jag borde börja med krycka igen? Fast jag haltar inte, förutom de första stegen jag tar efter att ha suttit ner en stund - då är jag stel.

    SvaraRadera
  5. Hej!

    Tänkte jag ska uppdatera lite om hur det gått för mig oxå :) Om 1 vecka det 4 månader sen operationen. Jag släppte kryckorna 2 månader efter oprationen och efter det har jag inte tittat åt dom en gång. För 4 veckor sen tog jag min första långa promenad..12 km i den här hemska snön..MEN 12 KM :D Inget haltande, ingen värk, inga tårar följande dag. Veckan efter ansåg jag det va dags att börja träna ordentligt-så sen 3 veckor tillbaka tränar jag 1 timme på gym+1 timme simmning efteråt, varannan dag. I början hade jag träningsvärk som bara den, men ingen värk som jag förenade med protesen. Min bak ser normal ut igen-inget häng..skiljer så gott som ingeting i omkrets mera kring benen. Jag simmar ca 1,5 km-2 km å på gymmet e det lika aktivit som inan jag drabbades av värken i benet.

    Jag går i mina höga klackar, å smidig som den e jag igen. Jag har nästan glömt bort att jag e höftopererad :) Känns inte alls att jag har nåt där nå mer. Det ända jag kan känna av ibland e symptom av proppen i vaden, men snart får jag sluta med blodförtunnande medicinen oxå.

    Jag har tom spelat innebandy i full fart :D Jag e såotroligt nöjd med mit resultat.Det e långt utöver förväntningarna..å det efter bara 4 månader. Jag gör allt jag inte kunnat sen jag va 20 år pga värken.

    Skulle nån sagt för 2 månader sen att det här e hur allt kommer seut om 2 månader hade jag ALDRIG trott dom. Så kämpa på-det kommer nog! Det som jag gjort i 2 månader som jag tror har varit en riktig påskyndning..jag har knipit med bakmusklerna..säert 500-1000 ggr per dag. Det har förstärkt musklerna runt protesen otroligt snabbt.

    Sen kan det ju säkert vara en skillnad på proteserna oxå. Jag kan krypa, sitta i skräddar ställning,ha benen i kors, sitta på knä..å tom hoppa grodhopp (som jag nu inte bör göra..men jag kan! )Jag har testat allt.

    Jag tänker inte mer på att jag har en protes-förutom när jag ska in på ginatricot å det piper i larmet!!!
    Svullnaden kan jag se lite av ännu, men det e inte mkt kvar av det heller. Å såret e fint.

    Det ända jag inte har testat (sen jag vanyopererad) e sex :D Men har träffat en ny kille-så jag tänkte testa det i helgen..(å jag kan skriva det här, för ingen vet vem jag e :D )Ska bli intressant.. :D

    Jag verkligen hoppas du snart käner att allt börjar vara normalt igen :) Det skiljer väldigt mkt hur jag kände från 2 månader-4 månader. Sen e jag ju några år yngre (30 exakt) å det har säkert skyndat på rehabiliteringen mkt. För jag har nog aldrig hört om nån som det fungerat så här bra för efter 4 månader.

    men från att varit totalt deppad å ångrat hela operationen för 2 månader sen..Så känns det som ett underverk nu. Å jag hoppas du verkligen snart får uppleva det. Du verkligen har kämpat hårt..det har vi alla gjort :)

    /Johanna

    SvaraRadera
  6. Underbart Johanna! Helt UNDERBART! =)=)=)

    SvaraRadera
  7. Johanna, din kommentar gjorde mig så glad, vad för slags operation har du gjort? /hanna

    SvaraRadera