torsdag 4 november 2010

And then you take a moment, take a moment, take a year

11 månader efter operationen

Nu vet jag. Det tar ett år. Det tar ett år att komma igen efter en höftledsoperation.

Igår höll jag på att missa tåget. Jag sprang på perrongen, en liten bit. Det gick hyfsat!

Jag var sjuk en vecka. En hel vecka låg jag däckad. Jag fick inte ont i ryggen. Det är så mycket som jag vant mig vid, som inte längre gäller. Jag får inte ont i ryggen av att vara sjuk och ligga still. Inte av att gå på stan heller. Det är mycket med min rygg, som inte riktigt är som jag trott under lång, lång tid. Det var ju inte den det var fel på, det var ju höften, fast jag inte begrep det.

Det är mer och mer sällan jag känner av min protes. Den skärande smärtan ner i lårbenet kommer inte lika ofta.

Och ibland, kanske särskilt när jag går bland mycket folk, kan jag känna en ren lyckokänsla. Jag går så rakt, haltar inte alls. Det gör inte ont. Jag bara går där, mitt bland alla människor. Ingen märker det, men jag vet att jag har en reservdel. En reservdel som fungerar bra.

Ett år tar det att hämta sig från en höftledsoperation. Snart har det gått ett år.

2 kommentarer:

  1. Kära Opree, så glad jag blir av ett positivt inlägg från dig! Hoppas, hoppS att de goda erfarenheterna håller i sig och blir fler och fler! You can do it girl!!!

    SvaraRadera
  2. Haha! =) Ja, Opree är inte så käck, utan kanske tvärtom lite gnällig!

    Men, skämt åsido, det har varit viktigt för mig att hålla den här bloggen ärlig. Och det har helt enkelt inte varit så jätteroligt att byta höftled. Det är först nu som jag börjar kamma hem vinsterna med operationen. Och det.... känns bra!

    SvaraRadera