Livet börjar begränsas igen

Koryna och Viktor

Det här är mina hundar! Eller mina och mina - jag stoltserar med lånta fjädrar. Den japanska spetsen Koryna är min sons, och Jack Russeln Viktor delar jag med hans ägare. Särskilt Viktor behöver mycket motion, så varje dag bör en av promenaderna vara minst en timme. Det går bra, än så länge. På helgerna händer det ofta att vi går två timmar på morgonen, vilket väl betyder runt en mil.

Men där, vid hundpromenaderna, går min gräns numera. Jag har också börjat gå upp tidigare på morgnarna för att kunna gå långpromenaden på morgonen, innan jobbet, eftersom höften är bättre då. Jag får också alltid välja och prioritera. Går jag en långpromenad med hundarna, ja, då blir det inte storstädning den dagen.

Det var en månad sedan jag dansade mitt senaste zumbapass. Natten efter ett pass blev allt oftare sömnstörd pga smärta, och det har också blivit allt svårare att dansa, när höger ben inte längre riktigt lyder. Jag vet inte om det är en tillfällig svacka, eller om det inte blir mer zumba förrän jag bytt även den högra höftleden.

Den opererade höften fungerar dock utmärkt, så här tre och ett halvt år efter operationen.