tisdag 29 oktober 2013

Två dagar efter operationen

Efter den tuffa natten är all optimism stukad. Smärtlindringen fungerar dock hyfsat, så jag hyser ett litet hopp om att det inte ska bli så illa som förra gången.

Jag får gå upp och borsta tänderna. Är svajig och i badrummet svartnar det, och två snabba sköterskor fångar upp mig och lägger mig i sängen som de snabbt dragit ut till badrummet. Kallsvettig, med fötterna högt och en våt handduk i pannan blir det snart bättre. Men tänk att allt som man bara gör i vanlig fall, faktiskt tar en massa energi! En massa kraft som man inte har efter en operation.

Sköterskorna bäddar sedan om sängen så jag ska få ligga "ovanpå". Jag förstår inte riktigt den hör övertygelsen att det är bra för en att inte få ligga i de bekvämaste sjukhuskläderna med lena lakan. Nej i stället ska man ha ens egna inte lika bekväma kläder, och med en vass filt mot de bara fötterna. Jag blir inte friskare av det. Jag kan ännu inte lämna rummet - det hade ju annars varit en orsak att klä sig - men eftersom jag svimmade på toan på morgonen ska jag bara gå korta turer i rummet.

Mycket besök idag och det är härligt. Så fort någon ligger på sjukhus så erbjuder jag mig numera att titta förbi en liten stund eftersom jag vet att det verkligen piggar upp. Dock har jag också tackat nej till ett par besökare. Jag vill bara ha de allra närmaste hos mig, dem man kan känna sig bekväm med trots att man är så ur form som man är.

Är ordentligt trött på kvällen och nervsmärtorna ökar igen. Har också feber, 38,3, och känner mig sjuk. Får smärtlindring och sömntabletter men sover ändå riktigt dåligt under natten som kommer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar